Den salige kyrkofadern Hieronymus som levde andra hälften av 300-talet och in på 400-talet, gick bort i Betlehem – orten där vår Herre Jesus Kristus föddes. Följande text är en meditation av Hieronymus och som passar nu särskilt denna Julafton, natten innan Jul – att vi alla mediterar över denna stora ödmjukhet och gåva som Gud givit oss genom att Han valde att födas för vår skull på detta sätt.

Läs och njut, tacka Gud och vädja till Honom. Imorgon föds Han igen och vi firar det med glädje. Imorgon skall vi också låta Jesus födas i våra hjärtan.

—

Vad skall jag ge dig, Jesusbarn?
Varje gång som jag betraktar denna plats har mitt hjärta ett ljuvt samtal med Jesusbarnet. Jag säger: Ack, Herre Jesus, så du darrar, så hårt du ligger för min salighets skull! Hur skall jag återgälda det?

Då tycks det mig som om Jesusbarnet svarar: Käre Hieronymus, jag begär ingenting annat än att du sjunger: Ära vare Gud i höjden! Jag kommer att vara ännu mer utblottad i Getsemane och på det heliga korset.

Jag säger vidare: Kära Jesusbarn, jag måste ge dig något, jag vill ge dig alla mina pengar. Barnet svarar: Himmel och jord är ju redan mina. Jag behöver ingenting, ge det till de fattiga, det vill jag ta emot som om det hade getts till mig själv.

Jag fortsätter och säger: Kära Jesusbarn, det gör jag gärna, men jag måste också ge något åt dig personligen, annars kommer jag att dö av smärta.

Det lilla barnet svarar: Käre Hieronymus, eftersom du är så frikostig, så skall jag säga vad du skall ge mig: Ge mig dina synder, ditt dåliga samvete och din fördömelse.

/Hieronymus